Sommarlov hemma i Sverige, och tillbaka hem till Tanzania!

Då har vi åter landat hemma i Tanzania, efter att ha varit hemma i Sverige! Ja, det är så vi känner det. Vi känner oss hemma i både Tanzania och Sverige, och det gäller för hela familjen!
Student
Sommaren rivstartade med att Filippa tog studenten 3:e Juni. Det blev intensiva förberedelser och sedan en underbar student i sommarvärme! I år har hon ett sabbatsår i sina studier, och arbetar på ett ålderdomshem, samt tar körkort innan hon planerar en resa till oss i Tanzania!
Två månader kändes långt, men till slut undrar man vart tiden tog vägen? Men en hel del arbete, många möten, sammanträden, gudstjänster och konferens tar tid.
Men vi har även mött vår efterlängtade familj och släkt, många vänner, och njutit av allt det goda som finns i Sverige, och som vi saknar i Tanzania.

Stort tack till alla som delat dessa månader med oss, och främst tack till svärföräldrarna som var så vänliga att de överlät huset till oss, och flyttade in strax intill, till sin 15 kvm, ”stora” stuga hela sommaren!

När man är i Sverige, så är det mycket trådar att dra i, då det är så mycket lättare än i från Tanzania, så planering och organisering inför kommande projekt, samt en del sondering och inhandlande av utrustning har vi hunnit med. Bland annat har vi köpt ny bildmixer med tillhörande kablage och anslutningar mm, så att vi kan använda vår lilla studio på ett bättre sätt. Nu är den inkopplad och vi kan spela in i HD, så att våra program blir av så hög kvalité som möjligt.
Vi fick även köpt med oss en ny karaktär, som skall finnas i en programserie. En stor härlig groda!!! Det blev jubel i Tanzania när grodan presenterade sig!
Grodan
Nu är det manusskrivande och organiserande inför 26 nya program av ”Rafiki Gereji” – (Kompisverksta’n). Och häromdagen hade vi en härligt förlösande uppvärmning på vår studsmatta med teamet, första gången för alla våra kollegor!
Studsmatta
Sedan var vi alla delaktiga i brainstorming och visionerande i detaljer och upplägg i programserien, samt i nya program idéer. Vi går även igenom varandras påbörjade manus, för att tillsammans vara delaktiga i helheten. Vårt uppdrag är ju att parallellt träna och utbilda personalen i skapandet, och vi känner att de sakta men säkert växer in i de olika uppgifterna. Tillsammans gör vi det möjligt!
Barnens skola har nu dragit igång och det var underbart att se deras glädje i mötet med gamla och nya klasskamrater och lärare. Vi är verkligen privilegierade med en bra skola där barnen stortrivs. Det är ju faktiskt en förutsättning för oss alla!

//Ulrik

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Tråkigt ”motor-ras”, och trevlig ”ras-festlighet.”

motorbyte 1
Bilar är ju ett nödvändigt ont, på olika sätt för de flesta av oss. Kanske främst ekonomiskt. Här nere, kostar inte servicen så mycket som hemma, men å andra sidan så har vi oftast inte servicegubbar som meckar med bilen var och varannan vecka i Sverige.

Vi är glada för vår bil, och den kör troget på väldigt tuffa vägar varje dag, främst till och från barnens skola. Nog har det varit en del att laga, och byta på den, men det är ”naturligt” här nere. Men, när den för första gången på eftermiddagen, på väg hem från skolan ”hostade” till, anade jag inte konsekvenserna.
Som tur var, gick den hela vägen till flygplatsen, när jag på kvällen körde för att lämna av svärföräldrarna, efter deras två månader här. Men på vägen hem, blev det snart tvärstopp.
Till min glädje fanns min serviceman i närheten, så han kom till mig på vägkanten i mörkret, och efter genomgång konstaterade han att det inte fanns någon olja i motorn. (Inga varnings indikationer på detta hade visat sig i bilen!) Detta trots att han nyligen bytt oljan, och bara två veckor innan kollat nivån. Ytterligare någon timmes väntan medan han köpte olja, på någon av de närliggande mackarna. Blev svårare än han tänkt. Men, men tillslut så! Ny olja i motorn, och jag kunde köra i 3 minuter tills den dog igen. Och nu startade den inte mer… Ytterligare meck, innan han slutligen konstaterar att ”data boxen” måste nollställas, för att den skulle starta igen. En lätt sak, som kunde göras i morgon. Kvar stod vi i mörkret, längst huvudvägen som sträcker sig ända till Nairobi.
Då inget är omöjligt i detta land, så blev det 3 timmars bogserade med en 1,5 meters lina som gick av 5 ggr längst vägen. Lägg då till kompakt mörker, hetsig trafik, folkvimmel längst med gatorna samt bara handbromsen att dra i nödlägen. Detta var bland det svettigaste jag varit med om i trafik.

Dagen efter väntade jag samtal som berättade att allt nu var klart, men det blev som sagt ett annat besked. Bränslepump var slut, kolvar kass, mm, mm.
Så hans förslag var att byta hela motorn… Bättre att sätta in en ”ny” (Bättre beg) för det blir billigare än reparera den gamla. Han hade redan hittat en fin i stan. Direkt import från Japan. Han hade redan prutat och förberett!
Så, från, en databox-nollställning, till en ny motor… Tur att arbetskraften inte är så dyr i detta land!
Motorbyte 2Desto trevligare var det när barnens skola bjöd in till en ”international festival”. Även om vi vet att det är många nationaliteter på barnens skola, så blev vi häpna över paraden, som innehöll närmare 40 länder. Och resterande eftermiddag och kväll, bjöds det på upplevelser, uppvisningar och mat i från jordens alla hörn.
När Flora reflekterade över sin klass, vid frukosten dagen efter, kom hon fram till att hennes klass M1(6:an i Sverige) innehöll 17 elever, och 16 olika nationaliteter!!!
Snacka om att våra barn blir internationellt utbildade på olika plan!
International festival 1 International Festival 2
En av våra viktigaste uppgifter i vårt arbete är att träna upp, och sida vid sida med våra Tanzanianska medarbetare, skapa barnprogrammen. Lite frustrerande kan det vara ibland när man vill skynda på västerländskt vis. Men, då vi bygger för framtiden, så handlar det om att gå i takt med vårt team. Och för att ytterligare få med ”hela” Habari Maalum i visionen att nå ut till barn och unga genom TV, så ville ledningen att även radio producenterna, skulle få vara med och ”brainstorma” idéer för framtiden.
Så nu har vi hunnit med två sådana förmiddagar, så här långt.
Vi kan konstatera att det är svårt… Men säkerligen bra i långa loppet!
Brainstorm Mt.Meru
Något som vi önskat sedan vår förra period, är att med hjälp av barnprogrammen skapa ett material för söndagsskolan, och barnverksamheterna i kyrkorna på ett kreativt sätt.
Och tillsammans med vänner i Sverige, är vi en bra bit på väg nu. Tre ”test lektioner” är framtagna och översatta, och till helgen blir det praktisk workshop, och genomgång för barnledare, som i sin tur skall testa det i olika kyrkor. Tillsammans med Morgan och Julia som driver barnhemmet ”Hope for children”, här i Arusha, har vi bjudit in till detta event, och tillsammans skall vi ge ledare och barn en upplevelse av hur man kan använda detta material på bästa sätt.
Brainstorm Kimemo
(Denna brainstorm kring upplägget, var lite smidigare än den ovan nämnda…)

//Ulrik

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Getslakt i Massajland och ett mycket kärt återseende efter 40 år!

Det första  som mamma och pappa fick följa med på när de kom ner till oss var en campingtur till Monduli Juu tillsammans med våra norska grannar och ett stort gäng norska ungdomar! Någon bild därifrån har visats i tidigare blogginlägg. Vi tog chansen att hänga på, då vi har för avsikt att vara med på ett hörn i arbetet som MOP (Monduli Juu Orphans projekt) gör bland Massajerna.
Massajer lever enligt tradition som halvnomader, och många barn kommer därför inte till skolan. Dessutom har HIV och Aids orsakat att det blivit många föräldralösa barn vilket inte gör saken  bättre.
Situationen är särskilt svår för de unga flickor som ofta blir bortgifta redan i tidiga tonår, i vissa fall så tidigt som 11, 12 år! En av bitarna man nu då fokuserar på i MOP tillsammans med våra norska grannar är att de unga föräldralösa flickor som är på väg att hamna i ett allt för tidigt giftemål och bli utan skolgång, istället skall få växa upp i fosterhem. Hemmet, allra helst hos en släkting, tar ansvar för att barnet kommer till skolan. MOP stöttar byledningen, att få till en grupp som organiserar detta, och utbildar familjerna i det ansvar det innebär att vara fosterfamilj. Familjen kan få hjälp med en liten solpanel, som kan driva en lampa och mobilladdare, som möjliggör läxläsning på kvällarna.

Soldriven lampa

Soldriven lampa

Ett annat stöd man ibland ger är att sätta in en energisnål vedspis som gör att det bara går åt en fjärdedel av den ved man förbrukar normalt vid matlagning!
Campingplatsen ligger väldigt vackert beläget med utsikt över den enorma Riftdalen, Great Rift Valley, som är en spricka som sträcker sig från norra Syrien, genom hela Etiopien och ner till centrala Mocambique.
Vi gick ner i dalen på några timmars vandringssafari och fick se ståtliga giraffer beta i akacia träden och vi betraktade varandra nyfiket. Mamma och pappa, alla norska ungdomar och barnen vandrade tappert på i hettan. Underbart sätt att lära sig om olika växter så som tandborstträd, och vilka träd man kan få ut vatten ur, hur pyttesmå pärlor den lilla dikdikantilopen bajsar, små, små runda pärlor, de hade gjort sig fint i ett halsband!

I denna film med kyrkbesök i en av vår kyrkas 40 utposter, och vandring längst vattendrag på Kilimanjaros sluttning och dansande massajer skymtar en getslakt förbi varför känsliga tittare varnas lite grann!

Och så återseendet!
För 40 år sedan kom mamma, Britt-Louise Martinsson och pappa, Bo Martinsson och jag 1,5 år till Nkinga, det sjukhus som svenska pingstmissionen började bygga redan på trettiotalet i närheten av Nzega. Pappa skulle som byggnadsingenjör hålla i utbygget av sjukhuset och mamma arbeta som sjuksköterska
pappa på NkingaMamma och jag på Nkinga

Jag skulle passas av Flora min barnflicka som bar runt på mig i en kanga på ryggen. Vårt mittenbarn heter just Flora efter henne! Hon var bara i 16 års åldern då, nu arbetade hon på sjukhuset som sjuksköterska och vilken glädje det var att mötas!

Flora och Maggie på Nkinga

Flora, min barnflicka och hennes syster

Hon som inte tidigare träffat våra barn och inte själv är gift eller har barn strålade av glädje när hon sa att hon nu var “mormor” till våra barn! Vi fick en grundlig visning och rundvandring på sjukhuset och ögonen på barnen var stora när de vandrade runt på avdelningarna. Lilly tittar på provrörparasitology

 

Lilly får låna en bebis på BVC

En förtjust Lilly får låna en bebis på BVC

Detta är ju ganska annorlunda från det de är vana att se när de behöver uppsöka en doktor i Sverige. (För det mesta räcker det ju att morfar tar en titt, då pappa efter att de rest hem från Nkinga på sjutiotalet läste till läkare inspirerad av Nkingabygget!) Svea passade på att be om en titt i örat som hon tyckte gjorde ont!

Sveas öronkontroll

Sveas öronkontroll

Flora och Flora

Flora och Flora

Flora tog ledigt från sjukhuset en dag och lagade mat i mängder till oss! Hemma hos Flora bodde hennes syskonbarn, då flera av hennes syskon dött. Mötet var väldigt trevligt och roligt, och det var intressant för barnen tror jag. Det som bekymrade dem lite dock, efter ivrigt gnagande på många kycklinglår mm, var att de 5 hönsen på bakgården till kvällen var reducerade till bara en ensam höna!
När det var dags att ta farväl, sprutade tårarna från vår yngsta dotter Svea, hon ville inte ta farväl, skulle sakna Flora sååå mycket! Flora som skickade med en säck med majsmjöl, ris och karanga (jordnötter), lovade att hon skulle resa till Habari Maalum och hälsa på oss framöver!
DSC_8749En dags resa i bil, så var vi åter hemma! Regntiden, de stora regnen har dragit igång, vi är faktiskt lite förvånade hur kallt och rått, det är här just nu… minns det inte så kallt riktigt. Liknar ganska mycket svensk höst! Men njut av våren där hemma nu, jag saknar de små blåsipporna och lökarna som kommer upp den här tiden! Så lovar jag att vi njuter av den dignande grönska som regnen skapar!

//Paula

“Tanzaniahjälpen”
För den som vill finnas med och stötta Massajflickorna i Monduli Juu eller andra liknande sociala projekt, går det bra att sätta in valfritt bidrag på ICA, “Tanzaniahjälpen” kontonummer: 9272-355 0281

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya teamet. ”Be creative!”

Tack, tack, tack, sportlovsveckans ungdomsläger med ungdomar från Sollentuna med flera, ni är grymma! På plats står nu tre nya datorer varav en som just ni samlat in pengar till! Det har redan tankats in material till barnprogrammen och redigeringen har börjat! Dessutom har ett gäng ungdomar från Sollentuna redan varit här på besök och träffat teamet och sett att datorn redan är på plats och används, vilket var väldigt uppskattat! Här är en av filmerna som lägerungdomarna fick se som presentation av vad vi gör här!

DSC_0035_19

Tabea,  Jeoffery (ny), Elia (ny), Leonard (stations chef), Asha (ny), Ulrik, Ann-Sophia, Amos (administrator), Josefin (ny), Stellah och Paula

Det är med stor glädje vi kan berätta om vårt nya produktionsteam som äntligen är på plats på kontoret med oss och det “gamla teamet”! En go och glad gäng med många bra egenskaper! Vi känner nog var och en i teamet att vi är väldigt privilegierade som får lov att jobba med att producera TV program för barn och ungdomar i östra Afrika. Som vi tidigare nämnt är ca 25 miljoner barn under femton år här i Tanzania av landets dryga 50 miljoner invånare. Liknande siffror gäller för Kenya, och fler Swahilitalande länder så som Kongo, Rwanda, Burundi och Uganda ingår också i en möjlig målgrupp. “Kompisverkstan” eller “Rafiki Gereji” som det heter på swahili, spelades in sist vi var här och sänds nu i Tanzania, Kenya och Rwanda.

Det är väldigt inspirerande att se arbetsglädjen som vårt nya team har, den skall vi göra allt för att bevara! Veckorna som gått har vi spånat idéer som vi sedan delat i gruppen, filmat in 6 musikvideor till ”Kompisverkstan” och börjat jobba på ett par nya programidéer. Men en sak till sak som är minst lika viktig, nämligen  att lära känna varandra!DSC_0029_20Vi har också börjat lära känna våra nya kompisar, handdockorna som skall hjälpa oss med ett och annat har vi tänkt. Teamet har designat och sytt nya kläder till dem som är passande för vår kultur här i Tanzania. Igår spelade vi in en musikvideo med dockorna i studion med blue screen, för att sedan lägga lite andra fina miljöbilder som bakgrund när den redigeras. Det var riktigt, riktigt varmt och svettigt kan jag lova, jag hoppade in som ”dockförare” i några låtar och höll på att smälla av! En eloge till Asha, som var dockförare hela tiden!!!IMG_1078Asha en av våra medarbetare, studerar fortfarande media på Habari Maalum College, men vi ser att hon är en väldigt viktig pusselbit i vårt team och har gåvor som vi verkligen behöver! Hon är också väldigt glad att få vara med i producerandet av barnprogram och lägger all tid som hon har över på att jobba med teamet.

VI känner nu hur kreativiteten börjar flöda och är sååå tacksamma! Vår slogan sedan sist, är: “Be creative!” och den använder vi redan flitigt med en hjärtlig ton!

//Paula

Video | Posted on av | Lämna en kommentar

Celebriteter på besök!

När man bor och arbetar på en dynamisk och mångfacetterad plats som Habari Maalum Media i Arusha, så dimper det allt som oftast ner mer eller mindre planerade besök till allas vår glädje, särskilt Sveas som med stor förtjusning besöker ”våra nya grannar” i gästhuset var och varannan dag. Utan att på något sätt ranka, eller välja bort härliga människor, så vill jag ändå ge några exempel.
DC                 Ambassadör
Arusha, är den plats vi bor på, och den högst uppsatte mannen, i vårt distrikt, av presidenten placerad där, kom på ett intressant besök. ”District Commissionar”, Mr. Elisha kom med både flaggor och ”vakter” på och i bilen. Till vår förvåning samt glädje såg vi att denne högt uppsatte man, som alla reste sig för, var en före detta skådespelare i vårt barnprogram ”Rafiki Gereji”!
Vi hade ingen aning om att Elisha, som en kort period var ledare för ”pressen” här på Habari Maalum hade klättrat på karriärstegen såpass, under bara några år!
Det blev ett kärt återseende och det känns skönt att ha stöd av en sådan man…

Sverige, är det land vi kommer ifrån, så det var en glädje att få välkomna vår svenske konungs representant i Tanzania, alltså den nya svenska ambassadören Katarina Ranngnitt till oss. När vi förra perioden besökte förre ambassadören på Svenska ambassaden i Dar Es Salaam, förklarade han sin roll för barnen. ”Att vara den svenske kungens röst i Tanzania, och bestämma och påverka å kungens vägnar…”
Nåja, det var såpass stort att hon kom till Habari Maalum, så hon fick plantera ett eget träd bredvid gästhuset. (Precis som Jane Goodall fick göra på en annan gräsplätt tidigare samma dag) Katarina var väldigt intresserad och engagerad i vårt uppdrag att arbeta för barnen i Tanzania genom TV, och vi skall hålla kontakten kring detta.

IBRA bossen är mannen med den rutiga skjortan... Ok då... Längst till höger.

IBRA bossen är mannen med den rutiga skjortan…
Ok då… Längst till höger.

IBRA, är den organisation i Sverige som vi jobbar för. Och vår högste chef, kom även han på besök. Det var första gången för honom här i Tanzania. Pontus Fridolfsson som är verksamhetsansvarig för Pingst media, en man med stort hjärta för mission, och som vi är glada för, då engagemanget och stödet från honom både känns och behövs i vårt arbete.

Mo F

Sture & Ulla-Carin hos Ester Sabuni med vänner

Bjudna till Ester Sabuni på middag. Fru till Goodalls högra Hand Anthony.

Bjudna till Ester Sabuni på ”mothers day” middag. Fru till Goodalls högra hand Anthony.

Föräldrar, är ju den fysiska orsaken till våra liv. Så till hela familjen Alderblads glädje, har både Sture och Ulla-Carin Alderblad (Ulrik), samt Bosse och Bissan Martinson (Paula) delat livet för en stund med oss. Även om man saknar ost, kaviar, svenskt godis, lax, lingon mm. (Som vi för tillfället inte behöver längta efter) så är ju saknaden av familjen hemma i Sverige den största för oss alla. Och på liknande sätt så är den största glädjen den delade glädjen… Och en hel del härliga upplevelser och vardagsliv har vi fått dela tillsammans med våra föräldrar och far och morföräldrar. Härligt…

Bissan O Maasai

Bissan i möte med Maasai kvinnor i Monduli Juu

Bo o Bi Tält

Bissan och Bosse, vid våra tält uppe i Monduli Juu, där vi stödjer ett ”orphans project” bland unga Maasai tjejer, som får nya familjer och skola i stället för ett allt för tidigt giftemål.

//Ulrik

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Mötet med legenden på 82 bast!

Ja, jag är väldigt glad att vi kom loss ur Lerhålet precis i rätt tid. Jane Goodall som jag fascinerats av sedan länge, besökte nämligen ISM, barnens skola för att hålla ett föredrag denna lördag! Skolan var precis knökfull med åhörare!image

För er som inte vet så har Jane ägnat över 40 år åt att studera schimpanser i Gombe i Tanzania. Nu är hon som sagt 82 år och reser 300 dagar om året för att göra det hon kan för att upplysa och engagera människor i att göra vår värld bättre för människor, djur och miljö. I hennes ideella organisation Jane Goodall Institute har hon startat Roots and Shoots, för barn och ungdomar som vill arbeta för en bättre värld, de finns nu i 140 olika länder!

På måndagen efter besökte hon tillsammans med, 50 ungdomar härifrån som är en del av Roots and Shoots, Echo, som hyr in sig här på Habari Maalum för att arbeta med miljö, växter och fröer. Ett väldigt fint möte, det syns att hon brinner för att få med den unga generationen i tanken att vi KAN göra skillnad! Donkey sanctuary, en organisation som jobbar för åsnors välbefinnande, var också med och vi fick faktiskt en liten handdocka i form av en åsna när vi berättade att vi arbetar med barnprogram. Tydligen så behandlas åsnor ofta väldigt illa!image

En givande dag, med många bra kontakter! Janes högra hand Antony Collins som bor i Gombe med chimpanserna, hans fru Esther som bor i Arusha, med dotter Dee var andra engagerade personer som vi hade glädjen att möta och skapa kontakt med! De var alla lite tagna av berättelsen om lerhålet, och timingen att jag precis hann till Janes föreläsning. Delar av familjen var hos oss på lunch igår. Vi hoppas och tänker att i något av våra barnprogram få chansen att jobba med många av dessa viktiga frågor!

Kanske såddes ett frö redan här…!?image

Samma dag som Jane var här fick vi träffa en annan celebritet med tofs som precis som Jane fick plantera ett träd här på HMM. Det tar vi i nästa inlägg.

//Paula

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Fast i ett Lerhål i vildmarken

Vill bara dela en liten film om vårt äventyr förra helgen, vi skulle filma elefanter till en pilotfilm för en av barnprogramsserierna som vi skall producera här på Habari Maalum. Det var faktiskt alla hjärtans dag när vi vaknade upp i bilen efter en natt i ett lerhål i  Tarangire nationalpark. Bara Ulrik och jag, romantiskt kan man kanske tycka, men ta en titt om ni vill!

Den största utmaningen var utan tvivel att inte kunna meddela Ulriks föräldrar, som är här på besök, och våra barn som väntade hem oss till fredagsmys. Detta trots att jag klättrade upp i träd och sökte mobilnät åt olika håll! Det kändes väldigt dumt att gå för långt bort från bilen då det var fullt av fotavtryck från kattdjur, och högt gräs överallt där de lätt kunde smyga runt utan att synas. På lördag morgon fick alltså Ulriks föräldrar istället be våra grannar om hjälp med att ringa, till Tarangire Office och Tarangire safarilodge och be dem börja söka. Och lördag morgon hade vi bestämt att åka på utflykt med Josephine och Johan Sundqvist till ett vattenfall. Då vi aldrig dök upp hos dem på morgonen och de inte kunde få tag på oss bestämde de sig för att istället åka runt på sjukhusen i stan för att utesluta att vi varit med om en bilolycka! Tack alla som hjälpt till både praktiskt och med knäppta händer!

Men allt slutade gott med detta lilla äventyr och i nästa inlägg tänkte jag berätta vem jag träffade på lördag eftermiddag, efter en snabb dusch och en mycket uppskattad kopp te. En legend på 82 bast!

//Paula

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

”Babu furaha” (Lyckliga farbrorn)

Vi vill gärna dela årets första dag med er, även om 1:e Januari var några veckor sedan.

I vår närhet här i Tanzania finns många glada, härliga och hjärtliga människor. Kanske ändå är den gladaste av de alla John Liapa. Han har i 15 år arbetat som trädgårdsgubbe, och grindvakt här på Habari Maalum.
Det är omöjligt att möta hans blick och hans hälsningar utan att känna av den glädjen han bär på! Barnen i närheten kallar honom ”Babu furaha” (Lyckliga farbrorn)
Liapa - SveaJohn är en maasai, och för 24 år sedan blev han en kristen, och han är sedan många år en av ledarna och predikanterna i den lokala lilla kyrkan i hans by. Kanske var det grunden till att han inte följt många andra maasaiers råd till honom, nämligen att byta, eller ta en ny fru. Orsaken till det, var att paret inte fick några barn! Men John, har hela tiden vägrat göra det, och bett till Gud om ett mirakel i form av ett barn.
De bad och väntade i 28 år!
Och så skedde miraklet!! Efter 28 år så föddes lilla Nembris.
Lilly NembrisNembris betyder ”Nåd” på maasaiernas språk. Om John var en glad man även innan miraklet, kan ni ju förstå hur han var efter…
Det var bara glädjetårar och varma kramar varje gång man träffade John. Detta var för ca 4 år sedan, och äntligen fick vi möta miraklet.
På nyårsdagen kom John, och Nembris kom hem till oss, för att  sitta i framsätet och leda bilfärden via slingriga smala ”vägar” och många maasaier och kossor som de stolt vinkade intensivt till. Väl hemma på kullen stod ett enkelt men funktionellt hus med en underbar utsikt över kullar och slätter.
famijen hus
Paula fru liapa

Det är även ”Guds nåd” (Nembris) för vår familj att vi får vara i Tanzania och möta nya vänner, känna glädje och kärlek…

//Ulrik

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Nytt fotbollslag på G, president Magufuli städar upp och en liten julfilm, God Jul!

Version 2Förra perioden vi bodde i Tanzania så fick vi förmånen att starta ett fotbollslag i området, med allt vad det innebar. Habari Maalum FC. Med hjälp från bla. Öckerö IF, och Betelskolan på Hönö, så fick vi möjlighet till både material, och ekonomi för både tränarutbildning och seriespel. Nu har dessa pojkar blivit 16-20 år, och flera studerar runt om i landet, men det är härligt att få påhälsning av dem när de haft lite skollov, och fått nyheten om att vi är tillbaka. Lagkaptenen var en pojke utan pappa, så han kallar Ulrik för ”pappa”, för laget har betytt så mycket i livet för honom… Inte bara fotboll.
Två 20 åriga Maasai halvbröder som var med i laget, kom härom dagen och bjöd in till deras dop i baptistkyrkan i söndags. Laget betydde inte bara fotboll för killarna som sagt!
Tränaren ”Zepha”, som jobbar i musikstudion här, tyckte det nu var dags att starta ett nytt lag med nya unga killar, sagt och gjort, så började vi planera för det! Granne med oss finns ”SOS-barnbyar – Tanzania”, och där bor 200 föräldralösa barn, vi stämde möte med Francis Msollo, som är ledare för hela deras arbete, och resultatet blev att vi skall starta ett nytt lag tillsammans. Vill du vara med och bidra så behövs både pengar och utrustning till det nya ”Habari Maalum FC.”

Häromdagen var det ”sikuku” i landet. (Helgdag) Denna gång ”Tanzania independence day”. Det uppskattas och firas gärna med helgdagar, men denna helgdag skulle bli historisk i landet. Sedan någon månad är det en ny president i Tanzania. Mr. Magufuli, har startat sin president period på ett sätt som gläder många, och säkert förargar en del…
Han har redan skurit hårt i regeringens förmåner och utgifter, och denna helgdag uppmanade han folket att istället för att fira och skräpa ner, städa hela landet…
Så överallt, längst vägar i byar och städer så var människor ute och städade!

Och så har vår bil fått en ansiktslyftning! Eller ja, i alla fall en ny framruta! Vi har ju tidigare nämnt om vilken utmaning det är med kvällskörning i detta land. Man får skärpa ögonen till max för att upptäcka allt som rör sig i mörkret, dessutom blir man ibland omkörd på både höger och vänster sida samtidigt, om då rutan är typ ”blästrad” av allt damm den utsatts för genom åren så att de fordon som har lampor, ställer till med att göra stora stjärnor i synfältet, blir det ju inte lättare. I synnerhet inte om vissa av bilarna man möter inte bländar av utan kör med helljus hela tiden för att ”se bättre” som en taxichaufför förklarade för oss Ny ruta gjorde verkligen gott!

Vi har nu glädjen att fira jul på Zanzibar, Filippa är med oss och vi njuter av att bara vara lediga och tillsammans! Zanzibar Retreat hotell, håller vad namnet lovar. Det är verkligen avkoppling att vara här!

Och så har det ju blivit julafton till sist, med denna lilla Julfilm vill vi önska er alla en riktigt God Jul och ett väldigt Gott nytt år!

//Ulrik & Paula med varma julhälsningar från hela familjen!

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Julstämning, vad är det?

Och så har första advent passerat. Hemma på Öckerö skapar Frida julstämning med sin traditionsenliga konsert, här får vi nöja oss med att lyssna på hennes stämningsfulla skiva i bilen när vi åker några timmar i riktning mot Kilimanjaros fot. Vi skall fira första advent hos Carl-Erik Sahlberg, och hans fru, Uvera (från St:a Clara kyrka i Stockholm) som nu bor i Marangu, en plats som ligger inbäddad i grönska på Kilimanjaros sluttningar. Till de ljuva tonerna om julefrid susar bananfälten, palmerna och butikerna med de fantasifulla namnen förbi! Det enda som faktiskt är lite juligt är de så kallade ”flame trees” som likt stora jätteparasoller översållade med knallröda blommor ger skugga till tanten vid vägkanten som säljer majskolvar eller poliserna som står redo att mäta hur fort vi kör med en fartkamera. Dammet som yrde runt överallt när vi flyttade hit har förresten lagt sig och ersatts av en spirande grönska! Så vackert, och sallad mm som vi sått utanför vårt hus tittar snällt upp i landen.
Väl framme hos Sahlberg tillsammans med ett trettiotiotal andra nordbor firar vi Adventsgudstjänst i deras kapell, och äter och fikar sedan tillsammans, trevligt! Då det var en liten bit att åka hade vi bett att få sova över hos Anita och Reines Rydell som också bor i Marangu. Hos Reines och Anita RydellDeras hus ligger högt beläget längs med bergets sluttningar, och helt inbäddat i ett grönskande blomsterhav. Så vackert! Dessutom ytterst intressant att lyssna till deras båda livsäventyr, minst sagt spännande!
Viktor, vår vän som varit med oss en månad nu, åkte till Kilimanjaro flygplats efter adventsfirandet och lämnade Tanzania för den här gången. Tack för sällskap, läxhjälp och hämta/lämna-barn-assistans! Tack också för safari/badäventyr som du tagit med Lilly och Flora på!
Vi andra vaknade upp till en klar morgon och tog bilen för att tillsammans med Familjen Peterson och familjen Sundqvist och vår guide Reines inta en morgonfika, som Anita förberett, på bästa utsiktsplatsen! Där fick vi lite adventssnö, om än på avstånd och på toppen av Kilimanjaro.KilimanjaroVattenfall i Marangu
Vi hinner med ännu en ljuvlig utflykt innan det blir dags att åka hem, Vi besöker ett magnifikt vattenfall med kallt skönt badvatten á la svensk sommar… ca 20-22 grader, först chockartat, sedan riktigt skönt! Tack Sundqvist och Petersons och Jonas vår granne som också var med oss i helgen, för mycket trevligt sällskap!Bad i vattenfall
Väl hemma får vi hem en trött Kevin, han har varit i Moshi hela helgen på sports weekend! Kevin deltog i fotbollsmatcherna, deras lag kom 2:a och Kevin gjorde 6 mål, trött, men nöjd och glad!
Nu blev det mycket helg, men vi har ju jobbat också, bla har vi suttit med TV-teamet och kollat på lite olika barnprogram producerade av Pamoja här i Tanzania, för att utvärdera om de olika formaten kunde vara något för oss. Det blev intressanta samtal som gav inspiration! Kul att börja visionera tillsammans. Det är sååå spännande, och vi ser verkligen fram emot att komma igång med lite produktioner nästa år när nya teamet är igång!
En sak som i alla fall skapar lite stämning är att vi börjat elda en hel del i våra öppna spisar, främst för att vi vill undvika att det blir för fuktigt och mögligt här inne nu när regnen kommit, men en bonus helt klart är ju att det sprakar så mysigt och doftar så gott! Doftar gott ja, lussebullar med saffran bakade vi i förrgår och idag gjorde jag en pepparkaksdeg, juldofter vi INTE vill vara utan!
Men dessa eviga strömavbrott! Precis när lussebullarna skulle in i ugnen, efter att alla små fingrar varit med och skapat och jäsning både före och efter, och ja ni vet, då gick strömmen! Bara att värma upp gasugnen, flytta de små konstverken till gasugnsplåten, och hoppas att lågan var typ lagom varm…?! Fin färg under, blekfisar ovanpå, på med grillen en stund och sedan lyfta över resten och då, kom strömmen tillbaka…! Ja ni fattar, lite tröttsamt…
Men något som vi är väldigt tacksamma för är hur inskolningen gått. Nu har barnen gått 4 veckor i skolan och Kevin och Flora kämpar på med att göra sina läxor som de inte alltid har full koll på vad de skall göra, men de tar ansvar för ATT de skall göras i alla fall! En eloge till er! Och Lilly, hur gör du? Du bara suger in ditt nya skolspråk, kommunicerar och förstår en hel del redan! Kan du inte avslöja hemligheten för mig och pappa så att vi kan göra på samma sätt med Swahilin?! Och Svea, du är ju grym! Efter fyra veckor av blyghet, hemlängtan och lite gråt efter oss på dagarna så har du nu blivit kompis med flera i klassen, börjat förstå lite vad de säger, och börjat gilla, ja faktiskt älska EC som din förskola heter. I helgen räknade du ner till måndag morgon när du skulle få gå dit igen 😉 Har du tänkt på vad glad din musiklärare blir när du ropar, -Hello Mr. Taylor eller din fröken när du säger, -Good morning Mrs. Liz! Du sprider redan glädje igen! Och inte nog med det, ni har ju varit med på skolans musikal också, Cinderella! Med sång och dans tog ni och alla andra på EC och i Primary hela publiken med storm!Cinnderella
Svea på CinderellascenenIgår när Lilly och Svea lekte hos sina nya danska vänner gjorde Lilly en väldigt fin julkalenders-girlang, som man klipper av en ring varje datum för att räkna ner till jul, mycket finare än de chokladkalendrar som ni ju brukar ha i Sverige! Ja, och så räknar vi ju ner till när Filippa skall komma, den 12 december kommer hon! När hon är här firar vi Lucia, Floras 12-årsdag, Julafton, och hennes 18-årsdag! Vilken fest!
Ha en skön december med mycket jul mys!
//Paula

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar