Då var det åter igen dags att väcka liv i denna blogg. Om Hjälp som når ut till avlägsna platser på Afrikas kontinent. Om att byta kultur med familjen, än en gång… men med delar av familjen på egna ben och på egna äventyr.
Om utmaningar, glädjeämnen och lärdomar. Om hur det kan vara att arbeta för hjälpflyget MAF International, som Africa Regional Communications Manager, (mitt uppdrag) eller som en Kaplan/Kommunikatör, (Ulriks uppdrag).
Familj
För dig som vill följa, lite djupare än de korta inlägg som läggs ut på sociala medier. Vad kan det innebära att arbeta som kommunikatör i 8 afrikanska länder? Vad tycker Lilly, 13år och Svea, 11år om att byta kultur igen, för tredje gången. Denna gång skall de gå på svenska skolan i Nairobi. Under våra fem år i Arusha gick barnen på en internationell skola. En skola som de är väldigt glada i, en tid som har betytt mycket för oss alla.
Filippa, Kevin och Flora: Filippa är nygift och kommer att bo i vårt hus med sin man Erik. Kevin går collagelinjen på SVF (Södra Vätterbygdens folkhögskola) i Jönköping, och kommer att studera en termin i Chicago till våren. Flora har påbörjat ett år av bibelstudier på Cypern med Equip.
Arbete
Att tiden rusar iväg är ju ingen nyhet för de flesta av oss. Jag började min tjänst för MAF International, i mitten av augusti. Innan dess han Ulrik och jag med en orienteringskurs i Ashford för nya MAF medarbetare. Fram till januari -23 arbetar jag också en del för MAF Sverige. Som familj har vi besökt runt 20 olika församlingar så här långt, det är en del av upplägget, att berätta om vad MAF gör runt om i världen och inspirera kyrkor med mera att bli en del av missionsarbetet. MAF är en biståndsorganisation, närmare bestämt världens största hjälpflyg-organisation och bärs upp av privata givare, företag, kyrkor och secondhandbutiker. MAF har funnits i 77 år och finns i över 30 länder. Arbetet har börjat med gasen i botten. I slutet av augusti reste jag två veckor till Ashford i England igen, för att vara med på två konferenser.
Den första var till för Kommunikatörer på plats i programmen ute på fält. Representanter från många delar av världen. Fortbildning, teambuilding, och framtidsvisioner. Annelie Edsmyr arbetar på samma sätt som jag fast i Sydostasien, placerad i Papua Nya Guinea. Vi höll i undervisningen en dag. Undervisningen handlade om att samla in media på olika sätt, berättande genom film och foto, tekniskt och visuellt och inte minst etiskt. Konferensen var ett väldigt bra tillfälle att också lära känna de som jobbar lokalt som kommunikatörer i de olika länderna, tillexempel Jenny som arbetar i Syd Sudan och Irina som arbetar på Madagaskar. Tyvärr var två av mina kommunikatörer inte med live, de var med på länk, för de kunde inte få visum till England på så kort varsel. De är nyanställda precis som jag. (Därför planerade vi in en träff i Uganda med några ur Afrikateamet, jag kommer tillbaka till det.)
Andra veckan kom även alla som arbetar med insamling för MAF, deltagare från väldigt många länder globalt. Ett viktigt tillfälle att mötas, vi som samlar innehåll och de som efterfrågar det för att sedan sprida det vidare i magasin, kampanjer och i sociala medier tillexempel. Jag är oerhört tacksam att min start var så vältajmad med dessa konferenser. Att få lära känna så många på en gång, visionera, planera och se till att vi tillsammans på bästa möjliga sätt tar oss an framtiden med MAF.
Kenya
Så bar det av till Nairobi och MAF:s compound där vi skall utgå ifrån. Väldigt kul att se var vi skall bo och träffa de människor som vi skall ha som grannar. Jag bombarderade familjen med bilder, på blommor, fåglar, den prunkande omgivningen och huset. Lilly och Svea och även Ulrik verkar redo. Vi ser fram emot att stega in i detta nya äventyr. Jag var glad att få några dagar på MAF-kontoret på Wilson Airport, träffa kollegor och sätta mig in i den dagliga lunken där. Ugali och köttgryta ena dagen och böner och ris en annan dag, gött häng på lunchen med kollegorna på en lokal restaurang, en kort promenad från kontoret.
Första MAF flygningen
På lördagen fick jag glädjen att följa med Ryan på en första flygtur med ett MAF-plan. Ryan är programchef här i Kenya, men lämnar över till Faith Susan, som blir ny programchef nu i november. Vi flög till Takaba, i nordöstra Kenya vid gränsen till Somalia och Etiopien, för att hämta upp passagerare som undersökt hur omgivningarna där påverkats av den svåra torkan som är i Kenya nu. Man väntar desperat på regn. Det var enorma områden av varm torr mark vi flög över. Knäpp gärna dina händer…
På vägen dit fick vi se Mount Kenya precis i höjd med toppen, 5199 m ö.h. magiskt! Normalt är annars att flyga på knappt 4000 m ö.h. (13 000 feet) Piloterna i Kenya skall ha syrgas på den höjden och även passagerarna erbjuds det. Men jag kände inte av höjden så mycket, och lovade att säga ifrån om jag behövde syrgasen.
Jag tänker att det borde funka bra att bestiga Kilimanjaro då… eller? (5895 m ö.h.) 😉 Vi gjorde aldrig det när vi bodde i Tanzania, vilket vi ibland ångrar, det är ganska dyrt, men det är ju inte försent!
Uganda
På söndag kväll reste Jacqueline och jag till Entebbe. Där mötte vi upp med Jenny som arbetar i Sydsudan och Damalie som arbetar i Uganda. Ett något decimerat Afrika-team men ändå ett power-team! Irina på Madagaskar har just gått på gravledigt, hon har precis fött sitt första barn! Rachel i Liberia börjar i november och så har vi en frilans på ingång som skall hjälpa till och täcka upp i Chad och i Guinea.
Vilka dagar vi fick! Jag hade med mig utrustning till de nya kommunikatörerna, kamera, stativ, ljudutrustning mm. Vi hade teori, praktik och roliga dagar tillsammans. Det betyder verkligen mycket att få chansen till att mötas på riktigt. Inspirera varandra, visionera och planera hur vi bäst lägger upp enskilda och sammanslagna sociala medier mm.
Stämningen på kontoret i de väldigt vackra omgivningarna med landningsbanan inbäddad mellan grönskande kullar var ganska speciell, det råkade nämligen vara veckan innan Prinsessan Anne från UK kom och gjorde två flygningar med MAF Uganda bland annat till Nakivale – det äldsta i flyktinglägret i Afrika. Det var lite prat om säkerhet och hur det skulle övas och förberedas, man kunde se en och annan lite på skämt men ändå lite nervöst öva på att niga rätt!
Varje land/program har en hemsida att fylla med berättelser, även FaceBook, Instagram, Twitter, LinkedIn och ibland TikTok som skall uppdateras. MAF Sveriges hemsida, på MAF Internationals hemsida kan man klicka sig vidare till alla länder med MAF program. Därutöver skall det samlas in berättelser kvartalsvis enligt en plan som hänger samman med de olika projekten som sponsrats av olika givare! Det saknas inte arbete!
Jag märker att tiden verkligen inte tycks räcka till! Jag tänker att det är extra mycket när allt är nytt. När denna blogg laddas upp har jag redan hunnit med att vara hemma en vecka, och förflytta mig till Liberia. Eller jag sitter på planet till Monrovia, Liberia och skriver i detta nu…
Ni skulle förresten sett mig när jag hade videomöte med chefen i morse 😅 6.30. Sean utgår ifrån Australien så det är eftermiddag för honom, man får göra sitt bästa… Vi fick samtalat närmare en timme medan jag släpade på handbagage, inklusive kameror och stativ, köade för boarding, blippade boardingkort på mobilen med Sean snällt väntande, personalen påpekar att jag måste lämna vagnen där borta, de pekar och jag får lämna kön, köra bort vagnen, tränga mig in igen och nytt försök att blippa och passera, köa till planet, leta upp min plats lyfta upp bagaget på hyllan, äntligen sätta mig och vårt samtal fortsätter genom allt detta men nu med konkurrens av flygvärdinnan som informerar på alla tänkbara språk! 😂
Anländer till Monrovia i Liberia sent på kvällen, till Josefin Brandström där jag skall bo! Hon är Manager in training i MAF International. Redan morgonen efter väntar en MAF-flygtur till Harper och tre dagars möten och intervjuer med MAF-partners med Rachel, den nya kommunikatören! Men mer om det i nästa inlägg!!
Kul att du ville läsa!
//Paula
Alderblads Blogg 