Då var vi hemma igen!
Wow, vart tog ett helt år vägen???
Och vilken sommar vi fick!
Vet knappt om man vågar säga att den varit helt underbar och alldeles fantastisk… Det verkar ju vara så mycket som inte är som det ska, ja ganska dåligt faktiskt…alla bränder, torkan som förstör det för bönder osv, osv. Men för vår del så har det betytt, salta ljumma bad, lata dagar på solvarma klippor, fika nere på bryggan hos mamma och pappa, stillsamma paddlingar bland trollsländor och näckrosor i stugan och gemenskap med släkt och vänner som vi har saknat så mycket, det har ju bara varit helt oslagbart!
Allt detta har gjort det lite lättare att lämna vårt hem i Tanzania, våra superhärliga grannar, grymma arbetskamrater, barnens goa kompisar och deras fina föräldrar! Till och med de kompetenta och engagerade lärarna till våra barn och den personliga, skojiga och trevliga rektorn saknar vi! Trädgårdsarbetarna på Habari Maalum inte minst, eller garagekillarna. Robert som kommer med färsk mjölk några ggr i veckan, Maggie, Flora och Ema, hur skall vi klara oss utan er!
Alla som varit en del av vår vardag och vårt liv i upp emot fem år totalt nu! Vi saknar er redan så mycket! Barnen saknar er så det gör ont, och ibland måste de gråta lite grann…
Men det var ändå så att det var dax nu. Vi packade in oss i en lite buss och fyllde den med våra 39 bagage i olika storlekar, kameror, datorer, kläder, skolarbeten… det som blev kvar när vi delat ut, och sålt av de tillhörigheter vi haft med oss ner, och så lite Tanzaniaminnen förstås.
Och så kom vi tillsist hem, trötta men glada, tänkte att nu får vi väl beställa pizza och börja packa upp!
Men då väntade överraskningsfesten!!! Filippa vår äldsta dotter som annars läser till sjuksköterska i Jönköping, hade ordnat med fest! När vi klev in genom dörren till vårt hus med 39 väskor och så där lagom slitna efter resa och hemflytt efter tre år i Tanzania, tre år i en helt annan verklighet så var huset fullt med släkt och vänner!!! Hon känner ju oss. Hon visste förstås att vi skulle älska det! Glädjetårar och massor, massor av kramar, massor av glada människor och dessutom en hel del möbler så som sängar, soffor och stolar en del porslin och lite av varje var redan på plats! Därtill ett städat hus, lunchbuffé, ni fattar, trötta fick vi bli lite senare! Tack älskade Filippa och alla ni andra!
När vi idag bestämde oss för att ignorera det vackra vädret och ta en dag vid våra datorer, skicka ut kvartalsrapport, planera för helgens turné, uppdatera lite bloggar osv så inser jag att föregående inlägg på denna blogg publicerades för ett år sedan! Hoppsan! Dock beskriver föregående inlägg ganska bra vad vi har pysslat med det i produktionsväg senaste året faktiskt, så när som på några detaljer. Ungdomsmagasin… det har vi inte kommit igång med, men istället så har det spelats in 52 halvtimmeslektioner av det ssk material som Maria har hjälpt oss att ta fram! Arbetet, med att redigera detta och ”Pamela och djuren” samt ”Kompis lägret” och ”Gips huset”, pågår för fullt nu i Tanzania! ”Hoppande grodan”, har inte börjat spelas in, vi måste göra färdigt lite av det andra först, men den har fått en jingel, tack ”Planet shakers” för att vi fick översätta och använda ”Nothing is impossible”. Det kommer bli grymt!
Det finns hur mycket som helst att berätta från dessa inspirerande produktioner och livet som passerat i Tanzania, gäster som besökt oss, skolor som byggts osv men … att summera ett år skulle bli väldigt långt på en gång. Därför tänkte jag att vi kan ju dela några höjdpunkter och speciellt betydelsefulla minnen från året som gått iaf, först ut en liten filmsnutt behind the sceens på ”Rafiki Camp”. Detta program kommer att spelas in flera säsonger:
Vi vet vem som vann, men det får man se på TV längre fram! Jag vill gärna också berätta om sista dagen vid elden med alla som var inblandade i produktionen på ett eller annat sätt. Den ena efter den andra rörd till tårar, och lovordade veckan på alla sätt. Att barnen stått i centrum och att de fått nya vänner samt skall nå ut till hela Tanzania med sina starka berättelser, det var vad gänget satte störst värde på. Sedan att allt gick så bra, att alla jobbade på i dammet och värmen och gjorde sitt yttersta trots omtagningar igen och igen var bara en bonus!
På tal om värme och damm, Lilly önskade sig en stjärtlapp av Filippa när hon kom och hälsade på på jul. Vi bodde i vänners hus i Karatu. Här kommer lite julaftonskul:
Lite malplacerat med Jul kanske men jag kunde inte låta bli…
Annars, om vi hoppar till nu idag så har turnerandet till de kyrkor som varit en del av detta arbete nu börjat, i helgen besöker vi Lugnås och Töcksfors, nästa helg blir det, Gottne, Mellansel, och Blåvikssjön. Kul och inspirerande att möta alla! Och ett stort stort tack till er för att ni vill vara med! Parallellt med detta som kommer pågå under hösten så börjar Ulrik arbeta i Filadelfia Öckerö igen.
Tänker att vi nöjer oss så här för idag så får vi se om vi kan dela några andra små glimtar över det gångna året framöver…
Nämnas bör kanske att jag kommer att fortsätta arbeta med teamet en del hemifrån och göra några punktinsatser på plats. Jag hjälper bland annat till med lite redigering av en av produktionerna, ”Pamela och djuren”.
Vi har planerat in att jag reser ner i November och kör på för fullt med utvärderingar av pågående produktioner och framtidsplanering osv. Kanske blir det 2 till 3 resor per år. Vilken tur jag har! Har du också blivit sugen på att besöka Tanzania och se en del av de arbeten och projekt som pågår där?! Då har du chansen, vi har knopat ihop en resplan som fungerar som gruppresa ett program som många av våra gäster redan fått ta del av, och vi har toppenfolk på plats som kan ta hand om dig på bästa sätt! Kontakta gärna mig isf, eller besök gärna Africa-memories.com ! OBS sidan är under uppbyggnad, men du får säkert en känsla för resan iaf…
Njut av den sommar vi har kvar, och gör er redo för höstmyset när det kommer!
Allt gott!
Paula