Jordbävning, barnparlament och lejongråt!

Nu tror jag att jag vet hur det låter när ett lejon gråter!

image

Om man skall till Mwanza, en stad vid Viktoriasjön, även kallad Rock city åker man med fördel genom Serengetti. Vilket jag har haft glädjen att göra senaste veckan tillsammans med mina kollegor Josephine och Elia. Passar oss väldigt bra då vi just nu börjat med en Tv serie där handdockan Pamela är programledare och lär oss om savannens vilda djur. Vi startade i onsdags eftermiddag och bodde i Karatu, En stad just innan Ngorongoro och Serengetti.image

Vår utomordentliga Chaufför och Guide Clement kommer därifrån. Tidig morgon åkte vi sedan genom Ngorongoro conservation area och Ndutu, vackra områden med skiftande natur, för att vid lunchtid efter att vi ätit våra medhavda lunchboxar börja vår resa genom Serengetti. Trevligare resväg får man leta efter! Clement är en skärpt guide och han hittade många lejon, och några geparder, bl.a. en som efter en stunds väntan passerade framför vår bil och gav sig på jakt efter en kanin. Serengetti har ett mycket fascinerande djurliv. Vi övernattade halvvägs, mitt i Serengetti på ett ”researchcenter” Bra och billigt boende återigen tack vare vår omtänksamma guide som gör allt för att hålla nere våra kostnader så gott det går. Köttgryta, bönor och ris dukades sen kväll upp i buren, ja vi satt i en bur när vi åt middag, altanen var noggrant inhägnad för att undvika att vilda djur skulle komma och lägga beslag på mat och annat, men trots det så slank det in en genett, ett litet kattdjur som hoppades på att hitta ngt gott som vi kunde ha tappat på golvet.
Tidig morgon gav vi oss ut på en morgon game drive och fick en magisk soluppgång, det var då vi fick se ett lejon gråta! Clement upptäcker en ståtlig lejonhane precis vid en liten avtagsväg, vi stannar till och börjar filma, får många fina närbilder på hanen i morgonljuset! image

Plötsligt reser han sig upp och börjar ryta och yla i en märklig blandning. Ett väldigt kraftfullt ljud och han håller på en stund. Vad är det med honom tänker jag och frågar Clement om han mår dåligt?! Då börjar han gå, och vi ser att han haltar, ena frambenen går ej att stödja på, är det brutet tro? Leo en av våra hundar på stationen vi tar hand om, han haltar titt som tätt och då får han en spruta av veterinären och ett par dagar senare är det bra igen… Men detta såg illa ut, han överlever nog inte länge till sa Clement! Men han såg ju så stark och fin ut….image
På kvällen når vi Mwanza. Efter en mycket efterlängtad dusch, (dammig är bara förnamnet), får vi Tilapia från Viktoriasjön till kvällsmat, helstekt eller friterad som man oftast får här.image

Sedan dax att ladda batterierna, både våra egna och kamerornas, inför filmningen av morgondagens barnparlament!

En svår lokal med många utmaningar både ljus och ljudmässigt möter oss nästa morgon! Men det är ett imponerande event! Barnen är uppklädda, där finns ordförande och president och en hel rad med talare. Även en och annan gäst får tala, men mest är det barnen som säger sitt! Barnens olika rättigheter tas upp, barn med olika funktionsnedsättningar kommer till tals och trots att jag inte kan ta till mig allt, (förståelsen av swahilin har fortfarande sina begränsningar) så förstår jag att detta är viktiga timmar! Josefine och Elia var väldigt imponerade och vi fick många bra intervjuer med barn efteråt!image
Man blir lite trött och vinglig efter ett sådant pass, men när vi intar lunchen vid bänkarna i ”regions politiska center” börjar det skaka i rummet. Det tar en stund innan man inser att skakningarna med den omfattningen inte kan komma från trafiken en bra bit bort! Förstår till sist att det måste vara en jordbävning! Tittar upp och ser det kolossalt stora och maffiga betongtaket ovanför oss och undrar om det skulle funka att kasta sig ner under bänken vi sitter vid, nej den skulle förmodligen smulas sönder vid ett ras av det taket! Inser hur lång tid det tar att fatta vad som händer, när jag tänker att vi måste ut börjar det redan avta och några sekunder senare är det över. Epicentrum var i Bukoba, på andra sidan sjön, 5,7 på richterskalan. 10 personer omkom och över tvåhundra skadade! Omskakande!

Hemma i Arusha kändes inget sa Ulrik! Svea fick också komma på safari i helgen. Hon fick följa med sin kompis Mink och hennes pappa Anders till Tarangire med två övernattningar, bada och titta på djur. Och Flora var bjuden på kalas på en annan lodge, Simba Farm med övernattning även för henne. Kevin var i veckan som gick med sin klass på samma ställe några dagar för att göra field studies.
Som om det inte vore nog av resande så var jag och vår gäst Maria Utbult och filmade tillsammans med Asha i Nairobi förra helgen. Asha är också kollega till oss men hon studerar också fortfarande på media colleget.image

Det är Asha som är dockförare och röst till Pamela. Vi besökte ett giraffcenter och även ett ställe där de tar hand om föräldralösa elefanter, som blivit lämnade ensamma på grund av tjuvjakt. Det dör en elefant var 15 minut i värden. Och Tanzanias elefantbestånd har halverats på bara fem år!!!

Efter många långa dagar med mycket innehåll och lite oförutsedda händelser såsom punktering i Serengetti och kokande bil några gånger mot slutet, ser jag nu fram emot att komma hem till familjen! Och jag lovar att jag skall köpa med mig en klase röda bananer, de finns ju bara här!

//Paula

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s