Envishet, mutor och lite brottning!

Det blev receptet på en lyckad hundtvätt. Svea var väldigt förtjust i att skrubba hundarna med schampo, men tror inte de var riktigt lika förtjusta! Tror ändå att de tyckte att det var skönt att bli av med lopporna i pälsen, det måste ha kliat, för det var en hel del!!!

Vår 2:a vecka här fylldes av konferens med IBRAs partner från östra och centrala Afrika, med deltagare ifrån: Tanzania, Kenya, Uganda, D.R. Kongo, Rwanda, Burundi, Etiopien, Syd Sudan, Somalia, Mocambique, Sverige och Finland. En deltagare från Eritrea, kunde inte delta på grund av att visumprocessen för Eritreaner är mycket krånglig i Tanzania. För oss som deltog var det i alla fall många intressanta möten och samtal som kommer att påverka vår framtid här. Bland annat så pratade vi en del om programidéer för barn och ungdomsprogram för TV och radio.Viktor Sjöholm, en vän till oss, kom på fredagen 2:a veckan. Han kommer att stanna i en månad. Guld värt, när det gäller hjälp med läxläsning och inskolning av barnen! De började alla fyra på ISM, Arusha den 2 november, och gör ett väldigt bra jobb med att möta de nya utmaningar som det innebär rent språkmässigt, men också utbildningsmässigt… 2 november är också Sveas födelsedag, så på första skoldagen fick vi också ha lite 4-årskalas! För Svea och Lilly är skolan så klart en väldigt stor utmaning, då de måste lära sig ett helt nytt språk från noll för att kunna hänga med i lektionerna, eller kunna kommunicera med Lärare och kompisar. Svea som är en väldigt kommunikativ 4-åring och som gärna vill förstå allt och ha koll på läget, tycker att det är en lite FÖR stor utmaning. Hon skulle helst slippa och vara med mamma och pappa på jobbet… Men det går lite bättre för varje dag, lite tårar och ett tappert ”Bye bye”, sedan rullar dagen igång. När det sedan blir dags att hämta, berättar hon gärna om både idrottslektioner, simning, datakunskap och musik som hon har på schemat!
Våra närmsta grannar här är Sara och Stig från Danmark/Norge. De har tre barn som går på samma skola som våra barn. Bra att vi kan samåka lite med dem till skolan, 07.15 varje morgon!
Dagen efter skolstart och 4-årskalas var det dags för Filippa att åka hem. Till vår stora glädje kunde hon vara med oss de två första veckorna. Men nu är hon alltså tillbaka på Öckerö, och har flyttat in hos mormor och morfar. Hon kommer att ha mycket att göra med sitt sista år på den Seglande Gymnasieskolan Gunilla. Återigen tårar, många tårar, från Lilly och Svea som kommer sakna sin storasyster mycket! Men till vår STORA glädje kommer Filippa tillbaka i mitten på december för att fira jul med oss och även hennes 18- års dag!
Samma vecka som barnen började skolan fick vi tillbaka Mama Neema, en go dam som gärna lagar både köttbullar, köttfärssås och ugali, (majsgröt som ser ut som trolldeg och kan ätas till det mesta), hon jobbade hos oss även förra perioden. En annan hjälpande hand är Ema, han läser media på colleget nu och vill gärna tjäna lite extra pengar. Tack vare Ema fick vi till det med hundtvätten, men också biltvätt och lite annat smått och gott, som att så lite grönsaker och klippa häcken! Två fantastiska personer som gör livet lite enklare här i Tanzania!
Vi har nu börjat med planeringsmöten lite här och där. Idag blev vi tilldelade ett fint kontor nere på TV-produktionen. Där pågick förra veckan inspelning av studioprogrammet ”Ujumbe wa leo” 16 avsnitt tror jag visst!
I söndags, på fars dag gjorde Ulrik sin premiärpredikan i vår kyrka. Vi var där första söndagen hela familjen tillsammans, men han fick gå själv denna gång. Mötet inriktar sig på ungdomar och är på engelska, det är bara ett problem, det börjar 07.30!
Intrycken är många för oss alla denna första tid, och trafiken är ett litet bekymmer. Vi tycker den har blivit mycket värre sedan sist, den liknar inget man är van vid från Sverige! Mopeder och bussar kör om både på insidan och utsidan! Vägbelysning och lampor på fordon saknas, reflexer på fotgängare eller lampor på cyklister saknas helt! Människor lever sina liv längst vägarna och med dem deras boskap. Och inte heller den bär ju reflexer så klart ; )Men man får ha alla sinnen på helspänn när man kör, vara beredd på att vad som helst kan hända och undvika mörkerkörning så gott det går!
Kör försiktigt i mörkret där hemma också!
//Paula

Annons