Det är ju alltid trevligt att få oväntat besök!
Då gäller det vara redo. Och i dessa fall med kameran…
Det är en helt vanlig lördag, och när jag hänger upp lite tvätt, tittar han/hon förbi. Undrar nyfiket vad jag gör, och tittar mig djupt in i ögonen, hoppar sedan smidigt upp i vårt fikonträd, bredvid mig.
Nästa besök är med lite mer ”pompa och ståt”. Det är bröllop i närheten, och platsen för de obligatoriska bröllopsfotona är… vår trädgård…
Ja, ja välkomna hem till oss!
När bröllopsyran lagt sig, och följet lämnat ”vår sida” av stationen, brakar det till rejält upp ifrån bergen. Plötsligt så kommer den. ”Flodvågen” av regnvatten. Den för med sig fullt med lera, kvistar och annat i sin väg. Och just vår väg över den lilla dalen, som ligger i mitten av vår missionsstation, blev med hast helt översvämmad.
För till exempel ”Ann-Sophia”, vars syster bor på ”vår sida” av dalen, till skillnad från henne själv, innebar detta att hennes lilla ärende, som gjorde att hon korsade dalen ena minuten, att nästa minut, när hon skulle hem igen, fick hon vänta en extra timme…
Välkomna på besök…
//Ulrik